S:t Olavsleden

startsida-230pxS:t Olavsleden sträcker sig mellan Selånger i Medelpad till Trondheim i Norge. Strax efter Borgsjö, i västlig riktning, passerar pilgrimsleden den jämtländska länsgränsen.

Leden följer till stora delar den historiskt belagda Stora vägen, som sträcker sig mellan östkusten i Sverige till västkusten i Norge. Leden har använts av många genom årens lopp, varav pilgrimer är några av dem. Enligt tradition var det på denna väg som Olav den helige själv använde på sin väg mot Stiklestad.

Förbered din vandring med hjälp av länsstyrelsens broschyr St. Olavsvegen eller Härnösands stifts vandringsguide Pilgrimsleden S:t Olof samt med karttjänsten här intill! Sträckorna Borgsjö-länsgränsen-Bräcke respektive Duved-riksgränsen-Sul-Inndal kräver särskild planering.

Längs med S:t Olavsleden möts ständigt dåtid och nutid – lämningar från medeltidens pilgrimer samsas med allt en modern turist kan önska. Möjlighet till äventyr finns längs med hela leden. S:t Olavsledens fördelar är i första hand närheten till tätorters mat- och boendemöjligheter och andra bekvämligheter.

Bräcke stationssamhälle

Bräcke är ett modernt industrisamhälle, centralort i Bräcke kommun samt järnvägsknutpunkt. Här finns banker, hälsocentral och allehanda affärer förutom restauranger och hotell, kyrka och hembygdsgård.

St Olofskällan i Pilgrimstad

I Pilgrimstad ligger en av Jämtlands S:t Olofskällor. Enligt tradition ska S:t Olav ha passerat här på sin färd mot Stiklestad. På 1600-talet omtalas ett kapell vid denna plast, i Anders Plantins ”Rannsakningar efter antikviteter”.

Jamtli, Pilgrimsstugan

I Östersund finns Jamtli – Jämtlands läns museum. Det är ett kombinerat ute- och inne museum. Under sommarmånaderna befolkas gårdarna på friluftsmuseet av livslevande historiska personer och besökarna kan med alla sinnen uppleva det liv som levts under de senaste århundradena.

På uteområdet står en pilgrimsstuga. Innan den i början av 1900-talet flyttades till Jamtli stod den först på Störbodarnas fäbodvall i Hovdsjö. De tjocka stockarna, det stampade jordgolvet och rökhålet i taket förflyttar besökaren tillbaka till medeltiden.

Glösa Älgriket

I Glösa, Alsen, finns hällristningar som enligt sägen Olof den helige själv ristat med sitt finger på sin vandring mot Stiklestad. Men ristningarna är minst 5 000 år gamla och ristades av stenåldersmänniskor. Området kring ristningarna i Glösabäcken har utvecklats till en naturskön besöksanläggning, med utställningshall, kopia av en stenåldershydda och sommaröppet forntidscafé.

Här finns också kortare och längre avstickande vandringsleder från S:t Olavsleden i området. Lederna är utrustade med informationstavlor som berättar om forntiden, medeltiden och modernare historia och som hjälper vandrarna att förstå det rika utbudet av fornlämningar i området.

Åre by med turisthistoria

Åre är väl känt av dagens turister och byn har varit föremål för besök av många genom årens lopp. Under slutet av 1800-talet kom luftgästerna som sommartid njöt av den höga, klara luften. Från mitten av 1900-talet växer vinterturismen fram och sedan 70-talet har Åre etablerat sig som Sveriges skidort nummer ett. Byn Åre har dock, med sitt läge nära den norska gränsen, alltid fungerat som en genomfartsled och här finns många, intressanta historiska lämningar – hand i hand med ett modernt utbud av nöjen och upplevelser.

Åre kyrka, cirka 850 år gammal, har intressanta inventarier från pilgrimstid, bland annat en S:t Olavsstaty och en bänk med utskuren Mariaros. St Olavs statyn blev under 1700-talet krönt med en karolinerhatt – ett minne från ytterligare en intressant historisk epok i byn.
Åre, och Duved, har ett rikt utbud av kortare och längre fjälleder med början och slut i byarna.

Skalstuguvägen/Karl Johanvägen

Skalstugevägen, en cirka fem mil långa sträcka mellan Staa väster om Duved och till norska gränsen, var den viktigaste vägen in i Norge fram till mitten av 1900-talet. Därefter kom den nya vägen till som går via Storlien och ersatte till stor del denna farled med anor från medeltiden. Skalstugevägen var speciellt livligt trafikerad när det var dags för vintermarknad i norska Levanger. Forbönder fullastade med varor var tacksamma för kost och logi i den tre gamla raststugorna längs vägen – Medstugan, Stalltjärnsstugan och Skalstugan.

Medstugan har anor från medeltiden och har sannolikt sitt ursprung som en själastuga för pilgrimer på väg till Trondheim. Stalltjärnsstugan och Skalstugan tillkommer efter kungligt påbud i början av 1600-talet. Vägen rustades upp och återinvigdes 1835 av Karl XIV Johan, varför den också kallas för Karl Johanvägen.

Information om orter, serviceinrättningar och sevärdheter

  • Ånge Naturum, Borgsjö, tel 0690-205 50
  • Bräcke Turistbyrå, tel 0693-100 00
  • Turist- & Kongressbyrån i Östersund, tel 063-14 40 01
  • Krokoms Turistbyrå, tel 0640-164 00
  • Handel & Turism i Alsen, tel 0640-430 50
  • Undersåkers Turistförening, tel 0647-301 78
  • Åre Turistbyrå, tel 0647-177 20